detta var fel. eftersom jag reste bak i tiden så kom jag fram söndag kväll.
men det fattade jag inte förrns jag åkt genom hela stan, gått ett par kilometer och letat efter en adress jag skrivit ner fel, gått nån kilometer till, åkt mera buss och hittat till ett vandrarhem.
bilden visar ett bussällskap som är väldigt typiskt för vancouver. för förutom världens snyggaste utsikt över bergen som omger staden så är det tydligen nordamerikas herointätaste område. vilket var väldigt synligt. jag har aldrig sett sådan misär. promenerandes mellan gastown och chinatown mötte jag så söndriga människor, unga, helt förstörda, med förvridna ansikten och tomma blickar. jag blev illamående. det var vidrigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar